Någon som var vid ens sida hela tiden, eller rättare sakt tog upp mer än halva sängen.
Älskar er Thelma och Engla.
Vet inte riktigr vad jag ska skriva, händer inte så mycket här just nu.
Allt känns bara så jobbigt vet inte om jag ska orka skratta eller grina, ( grinar nog mer än skrattar nu för tiden) känner mig bara totalt ner trampad, blir man riktigt lycklig någon gång? hittar man den stora kärleken?
Om undra var och hur, känns som en omöjlighet.
Idag har jag fått hört att det är dax att skaffa barn också jag börja ju bli så gammal, kul att hör snart fyller jag 26 år.
Men mina älsklingar tycker om moster.
Kommer den ena så kommer den andra och ska upp också oavsett vem som kommer först.
Nu ska jag försöka sova, de är inte det lättaste nu.
GONATT
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar