Ja då har man gått in på den tredje veckan liggand i sängen, tror ingen som inte gått igenom det själv kan tänka sig hur förbannat tråkigt det är.
Å tänk om det bara vore någon som vill komma och hälsa på mig då, men det är då inte det heller.
Så är det nu man ska tänk som folk gör, det är nu man märker vilka som bryr sig.
Jag vet att jag är skit tråkig men vad ska jag göra då, önskade för allt i världen att jag kunde hitta på massa saken men icke.
Å det som är mest deprimerande nu det är att jag vet att jag minst kommer att ligga så här i 2 veckor till.
En vecka hemma och en på sjukhus, sen vet jag inget mer hoppas jag orkar vara uppe efter det..
Om precis 2 veckor i dag fyller lilla Engla 2 år gud vad stor hon blir, jag hoppas verkligen jag är pig nog och fixa att åka dit på kalas.
Moster kan ju inte missa nått sånt.
Men morgon dagen har jag i alla fall och se fram emot, då kommer Therese och hälsar på det ska bli så grymt roligt.
Tänk bara någon att prata med, förutom Elias och Lasse då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar